Fläder (sambucus nigra)
Flädern omtalas ofta i Skåne och Danmark som Hylle. Flädern odlas både som prydnadsväxt och för sina olika användbara växtdelar. Det är en stor buske eller träd som kan bli mer än 8 meter högt. Fläderblommorna sitter i tillplattade, breda knippen och har en karakteristisk stark, söt doft. Blommar i juni-juli och bären mognar under augusti -september. Fläderbusken föredrar måttlig till sandig, kväverik och frisk, lätt sur lerjord. Fläderbuskens omogna bär innehåller ett giftigt ämne, vilket gör att de omogna bären inte bör ätas.
Äkta fläder skall inte förväxlas med druvfläder (S. racemosa) . Druvflädern är giftig. De är dock inte särskilt lika. Druvfläder har gulgröna blommor i en druvformad klase som hänger nedåt och bären blir röda som mogna. Märgen i kvistarna är brun , till skillnad från den äkta fläderns som är vit.
Historik och folktro
Flädern omtalas redan på hedningatiden och har sedan tiderna igenom från och till använts som ett universalmedel när det gäller att bota olika sjukdomar och åkommor.
Flädern är helgad åt hemmets skyddsgudinna HOLLE och har genom århundraden hållt sin magiska kraft levande.
Under förkristen tid ansågs flädern garantera att goda husandar skulle stanna på gården. Det ansågs också att en fläderbuske utanför stugknuten kyddade mot åsknedslag. I denna fläderbuske bodde också ett kvinnligt naturväsen, ”Hyllefroan” eller hyllefruen. Därför undvek man att avverka hyll.
I Skåne undvek man att sätta sig eller lägga sig under en fläderbuske, om man gjorde dett arikskerade man att få hyllebläst eller hylleskåll, Det var rödfläckiga utslag som det bara fanns två sätt att bli kvitt:
Antingen tvättade man sig med nymjölkad mjölk, gärna efter solnedgången och under fortsatt tystnad slå ut mjölken under den hyllebuske som orsakat utslagen. Det kunde duga även med en annan hyllebuske eller så kunde en person, som var född på en torsdag eller en söndag, med eldstål slå gnistor över den drabbade.
På 1600-talet skrev en engelsk läkare en bok om flädern som universalmedel, ”The anatomie of the elder”, vari beskrevs hur flädern kunde bota ett 70-tal sjukdomar. Flädern ansågs, bland mycket annat, vara bra mot detta: snuva, hosta, halsont, värk, reumatism, brännsår, sömnbesvär, acne, urinbesvär, trög mage och dåligt minne. Livslängden ansågs dessutom öka genom intag av flädermos. Fruktsamhetens gudinna sägs vidare hålla sin vakande hand över den som använder sig av fläder.
Genom en släkting till en mycket välkänd skånsk klok gubbe har vi t.o.m. fått recept på en fläderdekokt för ”Mandomens bevarande och befrämjande”. ( finns att köpa i gårdsbutiken !)